Jag vaknar klockan sex av att det smärtar kring huvudet, jag gråter stora varma krokodiltårar samtidigt som jag kommer ihåg vad jag drömt; slagen i huvudet av vår granne medan pappa bara tittar på, slagen i huvudet med en bukett blommor. En bukett blommor som gjorde ont. Jag somnar om men vaknar någon timma senare och är alldeles för stressad för kunna ligga kvar, vad har hänt i inkorgen under veckan som jag varit borta? Hur många nya personer har vi anställt? Vilka projekt har dragit igång? Sitter i soffan inlindad i filtar och tänker att det här är en förjävla morgon. Jonas, tryggheten i livet vaknar och sen har den morgonen vänt.

En promenad med Jonas faster, knastrande under skorna och solen i ansiktet var otroligt befriande även om det var kallt. Jag lär mig att reseförsäkring kan behövas även på sista-minutenresor samt att dukoral mot turistdiarre verkar vara the shit.

Vidar ringer och frågar om vi ska köra synk redan under söndagen och därmed vara mer än redo att ta tag i veckan och våren som kommer på måndag morgon. Lycklig blev jag för det. Jag har nog aldrig varit så sugen på att jobba på en söndag som jag är idag.

Som kvällsmat fick jag ett riktigt LAN med Rickie och Jonas (vi spelade såklart age of mythology), riktigt grädde på mostet den här dagen.

Vinden vänder.

Tack, vad skönt att äntligen vara hemma.

Värme alla dagar, 29 grader varmt i poolen, fett stort hotell (vi hann inte se hela området), gott hibiskuste samt gullig städare som la blommor på vår säng.

Men det är ungefär det, för resten av tiden har bestått av magsjuka och diarré. Inte så roligt kan man säga. Vårt kära all-inclusivehotell hade kanske inte så bra mat som man kunde ha önskat med tanke på att både jag och Jonas fick någon sorts matförgiftning med några dagars mellanrum. Värdelöst och jag har varit jävligt bitter delar av den här resan för att vi lagt ut 12 000 på något som inte kommer bli ett av de bästa minnena ever.

Men jag har solat och jag har fått lite färg på kroppen och jag har sovit mycket. Så lite semester har jag nog haft, men så bra som den skulle vara, det har den inte varit.

Mest ledsen är jag för att vi la ut 500 spänn på en snorklingstur som inte gick att avboka eftersom vi inte hade något läkarintyg (som kostat 50 euro att få). Vi valde Egypten för att få snorkla. Sol kunde vi fått på canaris och säkert bättre mat oxå.

Jag ska göra något jag aldrig gjort förr. Jag ska åka på all inclusive-sista minuten-charter. Till Hurghada, i Egypten, med min Jonas.

UNF-sysslor är uppstyrda, väskan är packad och om 3 timmar och 45 minuter går bussen till centralen.

Förutspådda 5 minus var istället 17 när jag kom fram i vännäs kl halv fyra i natt. Bilen startade direkt ändå, vad hade jag gjort annars? Under dagen har mötena rullat på, först ett med Sara Bargell, tillbaka i tjänst som fältkonsulent för västerbotten, sen lunch med lina, tove och sara och snack om hur vi kan få igång umeå. Sedan utvecklingssamtal med Lina som var otroligt givande och sen genomgång av UNFs kommande medlemsundersökning. Efter det busstur till Emma och en skön middag och lite kärt kompishäng. i love.

Sen igår kl 15 har jonas hunnit skicka in jobbansökan, blivit kallad till intervju, varit på intervju, blivit erbjuden ett års vik på ett leasingföretag samt tackat ja till jobbet. 1 februari börjar han, ungefär exakt så långt bort så att det får plats en utlandsresa. Imorgon hoppas jag att vi kan boka!

Jag får allt som jag vill ha och min tankekraft kommer alltid vara starkast!

Sitter på ett tåg på väg norrut. Är just nu i järnvägsmetropolen Ånge och vagnar ska kopplas om. kl 3 i natt är jag framme i Vännäs nästa järnvägsmetropol, sen sova några timmar och sen börjar en onsdag med möten och dater från morgon till kväll!

Lejba och jag passerade en kvinna som satt mycket stilla och rökte. Hon såg aningen frånvarande ut och var mycket sliten. När vi gick förbi morrade Lejba lite tyst. Hon reagerar på allt som inte är som det ska, människor som går konstigt, har en annorlunda blick eller folk som ser allmänt skumma ut. Hon känner av allt. Uppmärksam hund.

Vi är påväg till sandviken och jag Lejbis för ett utvecklingssamtal med Therese samt besök i Sandvikens unf lokal. Ska bli skitkul att få se den. Nyss gick det förbi en mörk man med afrikanska kläder. Han såg påbylsad ut och verkade inte frysa alls samt hade mössa. Tilläggas bör att han hade sandaler.

På centralbadet så fanns det en bar och en hel del bord med stolar, 85 % män i olika åldrar. I poolen satt jag med mina kära kollegor njöt. Från sidan närmar det sig en gubbe som tittar på mig och säger gulligulli. Jag tittar frågande på honom och han upprepar något jag inte hör. Jag säger gå här ifrån och han tittar frågande på mig. Jag säger gå här ifrån igen och han frågar om jag äger den här bassängen. Jag svarar nej men att han ska gå ifrån mig. Han guppar vidare i bassängen och tittar snett på mig och mina kompisar när jag berättar för dem vad han sagt.

Jag blir så jävla förbannad. Så fruktansvärt fly förbannad över att han tror sig ha rätt att tilltala mig sådär. Ingen säger gulligulli till mig, om vi inte känner varandra förstås. Det är ett patriarkalt jävla samhälle vi lever i där ena könet tror sig äga det andra. Och jag tänker reagera och säga ifrån. Gärna slå någon på käften om det behövs för jag är så trött på att folk bara finner sig i att det är så här.

..han vill ju bara visa uppskattning..han vet inte hur han ska ta kontakt..han vill bara lära känna dig.

Jag skiter fullständigt vad han vill. Det är min kropp, mitt revir och jag som avgör hur nära någon får komma samt vad som är okej att säga och inte. Inte någon annan. Och om någon börjar jiddra om att det ju är svårt att veta vad som är okej så är mitt tips, ta det säkra före det osäkra.

Servitören på restaurangen på kvällen kallade mig fröken. Det är en helt annan sak. Fröken är ett tilltal istället för att peka, säga du eller herre. Och när man säger det på ett glatt och vänligt sätt för att fråga vad jag vill beställa så handlar det inte om könsförtryck. Men om någon däremot säger “men lilla fröken inte ska väl du tro att du” då är det ett könsförtryck eftersom att vara liten sällan är bra och att nedvärdera personen samtidigt som man antyder på någons kön är helt fel. Hoppas ni är med mig på skillnaden.

Jag är fortfarande lite förbannad. Be mig inte att släppa det. Jag är arg jag känner att det behövs för att det ska bli någon skillnad.

Jag har ett stort sug efter att få dansa. Jonas golfar och jag har hela lägenheten för mig själv, spotify är på och volymen är hög så det finns egentligen ingenting som stoppar mig från att göra några moves.

Ett FSmöte med spännande och givande diskussioner har vi haft. Tillgänglighet och transparans, insyn för medlemmarna om vad det innebär att sitta i FS, Personal – till vad och varför har vi anställda, 25+faddrar – att hitta bra unga iggisar som vill stötta unf lokalt, nya prioriteringar i PAS, utskottsrapporter och en kommande 40års fest var några av alla frågor som diskuterades.

Utöver det så hade vi en scrapbookkväll där vi blev otroligt kreativa och gjorde ett helt FSalbum som Sinom vann. På lördagen hängde vi på centralbadet, hade lite konferens och sen badade vi i varma pooler, det var väääldigt skönt och rekommenderas. Asiatisk buffe och friterad ananas med glass och sen var jag tröttare än tröttast och stupade i säng.

kreativiteten flödar. Diskussionerna flödar ännu mer på centralbadets konferens.

Lisa är redo för poolen och Karin vilar.

09.07 Linda kommer till centralen

09.14 Lindas tåg skulle gå

09.45 Lindas tåg nya preliminära avgång

09.40 Linda går till perrongen

09.37 Lindas tåg går

10.10 Lindas nya tåg skulle gå

10.28 Lindas nya tåg går

12.17 Linda skulle ha kommit fram med sitt första tåg

13.17 Linda skulle ha kommit fram med sitt andra tåg

13.57 Linda kommer fram till Göteborg